Trots den snabba utvecklingen inom generativ AI är det långt ifrån alla som tar del av tekniken. Bland svenska tjänstemän finns en stark korrelation mellan inkomst och i hur stor utsträckning de använder generativ AI i sitt yrke. Hälften av svenskar med en månadslön över 65 000 kronor använder redan generativ AI i jobbet. Det är dubbelt så hög andel som kontorsarbetare i stort och bland tjänstemän med månadslöner under 29 999 kronor är det endast 15 procent som använder AI i jobbet.
– Skillnaderna i AI-användning och attityder speglar en digital klyfta som riskerar att vidgas. De som redan står starkt på arbetsmarknaden förstärker sin position med ny teknik, medan andra halkar efter. Om AI ska bli en tillgång för hela arbetskraften krävs investeringar i kompetensutveckling och tillgång till rätt verktyg för alla, säger Niklas Liedholm, Head of AI / GenAI på Solita Sverige.
Höginkomsttagare mer optimistiska
Skillnaderna syns även i hur man tror att AI kommer att påverka framtiden. Fler än åtta av tio (82%) i den högsta inkomstgruppen tror att AI kommer att ha en positiv effekt på företag och organisationer. I den mest skeptiska gruppen – de som tjänar under 22 000 kronor i månaden – är andelen bara 38 procent.
När det gäller AI:s påverkan på individer är svenskarna delade. En av tre (35 %) tror att AI kommer påverka individen negativt och 31 procent är positiva. Även här är skillnaden tydlig mellan hög- och låginkomsttagare: mer än hälften av höginkomsttagarna (53 %) är positiva, jämfört med endast 15 procent bland låginkomsttagarna.
