I slutet av denna månad är det dags för årets e-Förvaltningsdagarna 2021. Det är med spänning jag ser framemot Digitaliseringsminister Anders Ygemans presentation med den ambitiösa titeln ”Så blir Sverige bäst i världen på digitalisering”. Det är givetvis framåtlutat och positivt i sig att ribban är satt högt, men givet de senaste årens uppmärksammade digitaliseringsfiaskon känns det som att Sverige har en lång väg att vandra för att ta sig till toppen.
Inför regeringens budgetförslag som presenterades i slutet av förra månaden skrev mina branschkollegor på TietoEvry en blogg-post med titeln ”Kommer regeringens budget att innehålla tillräckliga satsningar på digitalisering?” i vilken dom mycket riktigt noterar att ”vi missar vår chans att ställa om och bygga Sverige som en ledande nation inom digitalisering om vi inte börjar anpassa oss till det nya samhället där data och digitalisering är naturliga fundament. Detta måste speglas i budgetförslaget som presenteras i september.”
När nu budgetförslaget har presenteras kan jag med viss besvikelse inte annat än att hålla med IT & Telekomföretagens näringspolitiska chef Christina Ramm-Ericson som i en klarsynt och svidande artikel i Computer Sweden rörande regeringens budgetförslag med rubriken: ”Den digitala kraftsamlingen lyser med sin frånvaro i regeringens budget” lyfter fram att det framförallt saknas ”visioner om att möta samhällsutmaningarna och rusta Sverige för framtiden med ambitiösa satsningar på digitalisering och hållbarhet.”
Jag håller verkligen med om att det sällan talas om visioner om hur ett digitalt sofistikerat samhälle skulle kunna te sig. Och det är förståeligt. I en samtid i dramatisk förändring är framtiden något de flesta av oss har svårt att föreställa oss. Lägg där till en tendens i dagens politik att inte blicka bortom nästa val så blir det än mer självklart att det inte är från politiker nödvändigtvis som de digitala visionerna kommer att komma.
I den här blogg-posten tänkte jag vända och vrida lite på det här med visioner utifrån möjligheter och risker med digitalisering.
Låt oss börja med synen på vikten av digitalisering. Att en framgångsrik digitalisering är avgörande för en hållbar utveckling av samhället tycks det inte råda några oklarheter kring från ett myndighetsperspektiv. Formerandet av DIGG – Myndigheten för digital förvaltning 2018 är ett tydligt exempel på detta. Av dömma av DIGGs uppdragsbeskrivning är vikten av digitalisering solklar: ”Den digitala utvecklingen påverkar hela vårt samhälle, allt från hur vi hanterar vardagliga sysslor till hur vi arbetar eller studerar. Digitaliseringen skapar möjligheter för en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning.”
När det kommer till att utrycka en vision om hur ett digitalt samhälle skulle kunna se ut, är det dock väldigt korthugget: ”Vår vision på DIGG är ett hållbart välfärdssamhälle som möter människors framtida behov. För att uppnå den tror vi att digitalisering är ett viktigt verktyg.” Utöver detta hänvisar myndigheten till dess uppdragsgivare regeringen: ”Övergripande mål och ekonomiska ramar ges från regeringen via det årliga regleringsbrevet.”
Detta leder oss tillbaka till regeringens budgetförslag. Vad gäller detta förslag noterar Christina Ramm-Ericsson i sin artikel mycket riktigt att ”som så ofta inom digitaliseringspolitiken saknas ett mer långsiktigt, uthålligt perspektiv. Vi skulle i nästa budget önska en långsiktig satsning så marknadens aktörer vet vad de ska förhålla sig till och planera sin verksamhet efter.” Hon lägger även till: ”Vår förhoppning och krav på den kommande regeringen är att man ska ta ett helhetsgrepp om digitaliseringen. En gång för alla. Digitaliseringens möjligheter behöver gå som en röd tråd genom alla politikområden. Det behövs därmed en översyn av digitaliseringspolitiken, dess styrning och genomförande.”
Sverige är på många sätt väldigt väl positionerat för att etablera förutsättningar för att lyckas med digitaliseringen både av samhället i stort och av offentlig sektor i synnerhet. Vi är få till antalet, är relativt väl sammanhållna som grupp, har överlag en välgrundad tillit till samhällsinstitutioner och har en historisk och kulturell tradition av att nyttja teknologi för att utveckla samhället framåt.
Om vi ska dra nytta av dessa gynnsamma faktorer behöver vi dock snarare förändra både vårt förhållningsätt och vårt angreppssätt när det kommer till digitalisering än att prata om hur vi ska bli bäst i världen. När 1177 vårdskandalen briserade 2019, polisanmäldes Computer Sweden av företaget vars brister de var de första att rapportera. Stockholm stad agerade på samma sätt gentemot Öppna skolplattformen, och polisanmälde appen för dataintrång. I båda fallen lades förundersökningarna ned (Computer Sweden, Öppna skolplattformen). Dessa båda fall vittnar om hur långt Sverige har att vandra för att förvekliga ambitionen om att bli bäst i världen på digitalisering.
Men! Det finns två väldigt svenska grundläggande rättigheter som skulle kunna användas som kulturella stöttepelare för digitalisering: allemansrätten och offentlighetsprincipen. Om vi skulle lyfta in dessa rättigheter i digitaliseringen av samhället i stort och i synnerhet i arbetet med att digitalisera den offentliga sektorn, så skulle Sverige kunna föverkliga en vision om ett digitalt samhälle som är både tillgängligt och transparent.
Som inspiration för ett tillgängligt och transparent samhälle vill jag lyfta fram fyra exempel. Två från Finland, ett från Estland och ett från Taiwan.
- Finlands riksdags använder molntjänster för att tillgängliggöra offentlig information.
Finska riksdagens öppna datatjänst tillhandahåller riksdagshandlingar, röstningsdata och närvarodata insamlat sedan 2015. Tjänsten kompletterades med digitaliserade riksdagshandlingar som en parallell tjänst, utökandes data också till åren 1907-2000. De öppna datatjänsterna och den digitaliserade riksdagshandlingstjänsten gör att användarna kan söka, läsa och ladda ned offentliga handlingar som tagits fram av riksdagen, inklusive propositioner, utskottsbetänkanden, expertutlåtanden och resultat av omröstningar. Molnteknologin som används är Amazon Web Services (AWS) och drift & utvecklingsansvariga är vi på Solita. Att den finska riksdagen nyttjar en amerikansk molnleverantör kan tyckas uppseendeväckande, men om man tar i beaktning att all data som hanteras genom AWS är offentlig, så förstår man snabbt att detta inte innebär en integritetsrisk. Tvärtom, lättingelägligheten skapar ökad transparens som i sin tur förstärker integriteten i den information som delas. - Finska folkhälsomyndigheten, Institutet för Hälsa och Välfärd (THL) publicerar källkoden för Finlands mobilapp för spårning av coronavirus. Förra sommaren vann Solita THLs upphandling av en mobilapplikation som ska spåra coronavirusets smittkedjor i Finland. En vecka innan appen tillgängligjordes i app-store valde Solita och THL att publicera källkoden på Github. ”Öppen källkod (open source) är ett modernt sätt att utveckla och distribuera programvaror. När programkoden distribueras öppet för alla kan eventuella programfel snabbt hittas och korrigeras”, sa Aleksi Yrttiaho, direktör för informationstjänsterna vid THL. Detta kan ställas i kontrast till hur Stockholms stad har bemött Öppna skolplattformen. Resultatet? Efter endast ett dygn hade appen laddats ner över en miljon gånger.
- Automatisk övervakning av Belgiska parlamentariker under riksdagssammanträden.
För två år sedan blev den Belgiska presidenten Jan Jambon påkommen att spela Angry Birds mitt under en pågående debatt i riksdagen. Detta föranledde den Belgiske konstnären Dries Depoorter att skapa en algoritm som använder bildigenkänningsteknologi i kombination med riksdagens live-sändningar för att identifiera vilka parlamentariker som använder sina telefoner under pågående överläggningar i riksdagen. Dries Depoorter har även skapat ett twitter-konto som twittrar ut ett litet video-klipp med parlamentarikern med sin telefon med en uppmaning om att hen ska koncentrerar sig på den pågående överläggningen. Detta kan tyckas vara väl provokativt, men det är dock så att lättillgänglig insyn i realtid har en stor påverkan på hur vi för oss. Ett mötesprotokoll är bra, men en automatiserad realtids-feed av offentliga möten mellan offentliga personer är bättre. Ett annat alternativ kan ju i och för sig vara att vi i riksdagen, som i klassrummet, väljer att inte tillåta telefoner… Men jag är dock av den åsikten att ett framåtlutat ansvarsavkrävande är att föredra framför ett defensivt förbud. - Taiwans digitaliseringsminister – Audrey Tang. Ansvarsbeskrivningen för Taiwans digitaliseringsminister är i sig talande: Audrey Tang är ansvarig för social innovation, öppen myndighetsutövning och ungdomsengagemang. Hen är en förespråkare för radikal transparens, konservativ anarki och flytande demokrati; tre begrepp som är centrala för hur hen har kommit att driva Taiwans digitaliseringsagenda. Att lyssna på hens tankar kring hur vi nyttjar teknologi för att föra samhället framåt är lite som att läsa de tio vägledande principerna för Burning Man. Det läggs stor vikt på eget ansvar, engagemang, respekt och inkludering. Några konkreta exempel:
- Alla mötet med digitaliseringsministern görs tillgängliga offentligt efter en 10-dagars gemensam revideringsperiod av mötesdeltagarna. Inget sker bakom lyckta dörrar.
- Medborgare uppmuntras att hjälpa till med data-insamling och data-generering av öppen/gemensam data (crowd-sourcing) som t.ex. miljö-data (luftkvalité etc.).
- Taiwan experimenterar med röstning på förslag istället för på personer och tar hänsyn till vikt (quadratic voting) och nyttjar digitala teknologier för att hantera denna större omfattning/frekvens av medborgarengagemang.
Det finns en mängd olika sätt att ta sig an frågeställningar kring vilket sorts digitalt samhälle vill vi förverkliga? För att parafrasera en tidigare dialog kring politiska slogans: det räcker inte att verka för att alla ska med. Vi måste även tänkta till kring vart vi ska…
Jag ser fram emot att resonera kring detta under eFörvaltningsdagarna2021!
Om författaren: Patrick Couch jobbar som affärsutvecklare på Solita och fokuserar på hur digitala teknologier som artificiell intelligens och data drivna angreppssätt kan transformera och optimera verksamheter i grunden.
