Aldrig tidigare har företag haft tillgång till så mycket data som i dag. Datan är en enorm tillgång som bland annat öppnar för att bygga en intern beslutsstödskultur (business intelligence), utforska nya affärsområden och skapa nya digitala tjänster. Men för att lyckas behöver företagen först få koll på sin data, som ofta är splittrad.
Två synsätt dominerar i debatten om hur företag på bästa sätt får sin data under kontroll. Här ligger en jämförelse mellan sköldpaddan och haren nära till hands, även om ingen av dem hittills vunnit.
Är traditionella datalager lösningen?
Det traditionella datalagret har mestadels spelat sköldpaddans roll. Datalager ses ofta som externa förvaringskärl. Värdeskapandet är obefintligt och arkitekturen tar dessutom en evighet att implementera. Många datalager har dessutom byggts med metoder som inneburit att varje chef eller varje avdelning fått sin egen ”datasilo”.
Det kan finnas många anledningar till varför implementeringen av datalager misslyckas eller tar lång tid. En sådan kan handla om hur mjukvara upphandlas och resurser sätts in. Gapet mellan affärsverksamheten och implementeringen av datalagret kan vara för stort och kommunikationen mellan specialister och användare kan vara bristfällig. Även valet av verktyg kan bidra till problem.
Samtidigt har datalager fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det främsta problemet är inte lagren i sig, utan metoderna som använts i förhållande till dem. Fokus har legat på att göra och optimera fel saker.
Fokus på dev – ett snabbspår till lycka?
Ett modernt och snabbare alternativ till datalager – i det här sammanhanget haren – har vuxit fram tack vare molnplattformar och andra nya tekniker. I dag är det möjligt att skapa ”data pipelines” med hjälp av molntjänster och skräddarsydd kod. Kodare och data scientists har använt modellen för att snabbt och mycket framgångsrikt skapa affärsvärde.
Förespråkarna av den här metoden är ofta negativt inställda till datalager, men deras förhållningssätt grundar sig delvis i okunskap. Sällan jobbar de tillsammans med erfarna dataproffs, vilket i sin tur leder till att misstag som för första gången gjordes för 20 år sedan upprepas. Vissa grundläggande principer för informationshantering är bestående.
Människor är den svagaste länken
Både traditionella datalager och ”data pipelines” i molnet leder i slutändan till samma resultat: höga kostnader i förhållande till värdet de genererar. Det här innebär bland annat förlorade affärsmöjligheter och tickande kostnader. Företag blir beroende av vissa personer, kunskaper och arbetsmetoder. Dessutom behöver de ständigt uppfinna hjulet på nytt.
Om en algoritm eller ETL-process endast kan skötas av en enskild individ kommer företaget snart att vara beroende av verksamhetens egen datatrollkarl – eller kanske till och med en extern konsult. Det här är förstås inte önskvärt. Det operativa arbetet måste vara transparent och begripligt för resten av organisationen.
Hållbar förmåga att hantera data kräver anpassning av arbetsmetoder och arkitektur
För att kunna skapa hållbar förmåga att hantera data krävs en kombination av rätt tekniker och arbetsmetoder.
På Solita utvecklar vi mjukvara och metoder som syftar till att optimera företags förmåga att hantera sin data. Dessa är i sin tur kompatibla med moderna analysverktyg och traditionell rapportering. Kunden behöver inte kompromissa med systematisk informationshantering för att snabbt kunna stödja affärsverksamheten. Samtidigt siktar vi på att göra arbetet mer meningsfullt för alla som jobbar med data genom att automatisera rutinuppgifter.
Det vi kallar för agil data kommer att bidra till att skaka om både branschen och marknaden. Följ med oss på resan – du kommer inte att bli besviken!
